Oro och insomningsbesvär

Det är mycket vanligt att känna sig orolig, spänd eller irriterad. Och människor reagerar olika när det blir oroliga. En vanlig och uppmärksammad följd av inre oro är insomningsbesvär och sömnsvårigheter.¹ Som tur är finns det saker man kan göra åt sin oro.¹

Oro är ett brett begrepp som rymmer olika psykiska tillstånd som till exempel anspänning och irritabilitet. Inre oro kan i sin tur leda till rastlöshet och koncentrationssvårigheter på dagen eller insomningssvårigheter på kvällen. Irritabilitet samt sömnsvårigheter är vanligt i samband med oro.³

Orsaker till oro och nervositet

Vårt nervsystem har inte förmågan att skilja på verkliga hot, tillfällig stress, inbillat hot eller oro med tankar som snurrar i huvudet. Stressreaktionen går igång på samma sätt oberoende av vilket hot vi upplever att vi är utsatta för och grundar sig i rädsla.³ Som vid många psykiska besvär kan man inte med absolut säkerhet säga varför några drabbas mer av inre oro än andra. Naturligtvis finns det flera orsaker, bland annat arv och olika miljömässiga faktorer. Hur vi tänker och känner beror till exempel på vår uppfostran och vad vi varit med om i livet. Alla dessa faktorer spelar en roll för hur mycket man oroar sig, och hur ängslig man är. När oron börjar ta över ditt liv och hindrar dig ifrån att göra saker du annars velat eller kunnat har oron blivit så pass stark att den benämns som ångest. Vid ångest bör du kontakta din läkare.⁴

Oro och prestation

Tillfällig nervositet vid fysisk prestation som vid exempelvis träning eller psykisk påfrestning vid presentationer, tenta eller vid arbetsintervjun är en del av livet och kan till och med leda till att du presterar bättre.^3,4 Oro är en naturlig del av livet men när den börjar påverka ditt vardagsliv negativt kan den utgöra ett hinder. Vi oroar oss ofta om det som är fundamentalt eller ligger oss varmt om hjärtat, såsom relationer, familj, ekonomi, sjukdomar, jobb och studier.² Läs mer om prestationsångest här.

Hur märks oro på dagen?

Eftersom oro visar sig olika hos olika individer, finns det inte ett enkelt svar. Somliga blir rastlösa och har svårt att koncentrera sig, medan andra blir passiva och hämmade av sin oro. En del får fysiska symtom såsom att man tappar aptiten och får ont i magen, medan andra hetsäter.³ Oro kan påverka såväl personliga relationer som förmågan att prestera i arbetslivet.¹ Det är vanligt att uppleva insomningsbesvär i samband med oro under dagen, kroppen har svårare att komma ner i varv och slappna av då oron har motsatt effekt och aktiverar kroppen. Andra kroppsliga symtom vid oro kan vara spänningar i muskler (ofta nacke och axlar), rastlöshet och koncentrationssvårigheter samt kortare stubin som visas via irritation.^2,3

Oro och tankar som snurrar gör det svårt att somna

Om man går och lägger sig med oro i kroppen kan det göra det svårare att komma till ro och somna. Orolig sömn och mardrömmar kan också vara en följd av oron. Sömnbrist kan i sin tur leda till att man får svårt att koncentrera sig på dagen och det kan också gå ut över humöret. En av de vanligaste orsakerna till sömnproblem är oro och stress, det är därför viktigt att ta tid för återhämtning när jobbet eller privatlivet stressar dig. Du kan därför uppleva att hjärnan går på högvarv när man ska sova eller att du inte kan somna fastän du känner dig trött.¹ Du kan läsa mer om sömn här.

10 tips mot inre oro och irritabilitet:

Om man lär sig att hantera krävande situationer och dessutom lever hälsosamt kan man förhindra psykiska hälsoproblem. Här är några tips på vad du kan göra:

1. Gå och lägg dig tidigt. Det är lättare att hantera oro och motgångar när man är utvilad. Då får du också mer energi till att träna.
2. Träna dagligen. Minst 30 minuter fysisk aktivitet rekommenderas. De ämnen som produceras i kroppen genom regelbunden träning lindrar ångest, ökar både självförtroendet och livsglädjen.
3. Begränsa kaffedrickandet. För mycket koffein ökar adrenalinnivån i kroppen och gör oss mer nervösa och stressade.
4. Ät varierat och hälsosamt. Stress och nervositet påverkar matlusten; vissa äter då för mycket, andra för lite. Se till att du äter tillräckligt med hälsosam och varierad mat.
5. Tillbringa tid tillsammans med familj och vänner. Vårda dina nära relationer. Bra förhållanden är viktigt både för det fysiska och psykiska välbefinnandet.
6. Sätt upp gränser för dig själv. Sätt av en viss tid varje dag till att tänka igenom problem och annat som oroar dig. Sedan kan du ta ”farväl av bekymren”.
7. Fokusera på det du kan påverka och acceptera det som du inte kan förändra.
8. Slappna av. Avslappningstekniker kan reducera ängslan och hjälpa dig att hantera stressen. Exempel är andningsövningar, lugn musik, meditation och yoga.
9. Skapa en acceptans för dina känslor och tillåt dem att komma. Om du däremot känner att känslorna hindrar dig från att leva såsom du önskar bör du kontakta din läkare för vidare hjälp.
10. Gå till en professionell terapeut. Då kan du få hjälp med att bena ut dina problem och lära dig sätt att hantera krävande situationer.^3,4

Vad är skillnad på oro och ångest?

Oro är som tidigare nämnt en naturlig del av livet. Däremot om oron förstärks så pass att den tar över ditt liv så att du inte kan leva det såsom du önskar eller blir en för stor börda benämner man det som ångest, en form av stark oro.⁵ Ångest kan komma av många olika anledningar exempelvis vid höga prestationskrav på sig själv under längre tid, att man haft oro under längre tid som gått över i oro eller vid långvarig stress. Det kan även bero på tidigare eller nuvarande erfarenheter och livskriser. Det finns även ett samband mellan ångest och nedstämdhet, tvångstankar, alkohol, droger samt ätstörningar. Ångest kan även drabba personer utan att man riktigt kan förstå varför den uppstår, det är därför viktigt att kontakta läkare för att få hjälp med att hantera sin ångest.⁶

Här kan du också få råd och hjälp med oron

Det är normalt att lida av tillfällig oro, irritabilitet eller stress. Skulle dina problem pågå under en längre tid och hindra dig från att göra det du önskar eller att du börjat undvika exempelvis vissa situationer bör du kontakta din läkare.^4,7